I årtusenden har Andromedagalaxen (M31) fascinerat mänskligheten, men det är först nu som vi börjar förstå dess dynamiska och komplexa ekosystem. En ny studie med NASA:s Hubble-teleskop har kartlagt Andromedagalaxens 36 dvärggalaxer i en detaljerad tredimensionell karta – och kartlagt deras rörelser och historia. Det visar sig att dessa små galaxer inte är slumpmässigt utspridda utan verkar röra sig i en samordnad bana runt sin massiva granne. Detta fenomen, som påminner om bin som svärmar kring en bikupa, är ett mysterium som forskarna nu försöker lösa.
En galax i ständig förändring
Andromedagalaxen, belägen 2,5 miljoner ljusår bort, är vår närmaste spiralgalax och en av de mest studerade objekten på natthimlen. Med hjälp av över 1 000 Hubble-observationer har astronomer lyckats spåra galaxens satellitgalaxer med en precision som tidigare varit omöjlig. Denna unika insyn i Andromedagalaxens dvärggalaxer ger oss viktiga ledtrådar om galaxens historia och utveckling.
Till skillnad från Vintergatan, som har haft en relativt lugn utveckling, verkar Andromedagalaxen ha genomgått dramatiska förändringar. Forskarna misstänker att en stor galaxkollision för några miljarder år sedan har format galaxens nuvarande struktur och påverkat dess satellitgalaxer. Ett av de mest intressanta fynden är att hälften av dessa små galaxer verkar vara arrangerade i en platt skiva, där de alla kretsar i samma riktning. En sådan struktur är oväntad och utmanar våra teorier om hur galaxer och deras följeslagare utvecklas.
Vad kan Andromedagalaxen lära oss om vår egen galax?
Forskare har länge använt Vintergatans dvärggalaxer som en referens för att förstå små galaxers utveckling i universum. Men den nya studien visar att galaxens följeslagare har haft en helt annan evolutionär bana. Många av dem har fortsatt att bilda stjärnor mycket längre än förväntat, trots att de borde ha förlorat sitt gaslager för miljarder år sedan.
”Detta är något vi inte ser i Vintergatans dvärggalaxer och det stämmer inte överens med våra datormodeller,” säger forskningsledaren Alessandro Savino till vid University of California till NASA. ”Varför Andromedagalaxens dvärggalaxer fortsatte att bilda stjärnor i låg takt under en så lång tid är fortfarande en gåta.”
Denna upptäckt väcker frågor om hur generella våra modeller av galaxbildning verkligen är. Om Andromedagalaxens satelliter har följt en annan bana än Vintergatans, hur varierar galaxers utveckling runt om i universum? Och vad betyder det för vår egen galax historia?
Mot framtidens galaktiska kartläggning
Studien, som publicerades i The Astrophysical Journal, är bara början. Hubble har nu tagit de första bilderna och mätningarna av dessa dvärggalaxers rörelser, men om fem år kommer Hubble eller James Webb Space Telescope att göra nya observationer. Med dessa data kan forskarna rekonstruera Andromedagalaxens historia genom att spåra hur dessa galaxer rörde sig bakåt i tiden.
”Vi står inför en möjlighet att verkligen förstå hur galaxer påverkar varandra över miljarder år,” säger Daniel Weisz, en av huvudforskarna i studien. ”Andromedagalaxens historia kan visa sig vara mycket mer dramatisk än vi tidigare trott.”
Medan astronomer fortsätter att avslöja Andromedagalaxens dolda hemligheter, kan vi vara säkra på att vår granngalax fortfarande har många överraskningar att bjuda på. Och kanske, genom att förstå dess förflutna, får vi också en glimt av vår egen galax framtid – en dag kommer dessutom Andromedagalaxen och Vintergatan att kollidera. Vad kommer att hända med dess svärmande dvärggalaxer då? Den frågan återstår att besvara.
Andromedagalaxen är en av amatörastronomernas mest populära objekt på himlen. Den är magisk i ett teleskop. Men du vet väl att man kan se den för blotta ögat? Läs Auroras observationstips Andromedagalaxen med satellitgalaxer! I den artikeln lär du dig att hitta Andromedaglaxen på stjärnhimlen och vad du kan se med olika instrument, från handkikare till teleskop.
