
Ett steg närmare svaret på livets gåta. Nyligen publicerade analyser av sten- och dammprover från asteroiden Bennu har avslöjat en blandning av molekyler som är viktiga för livets uppkomst. Bland dessa återfinns både aminosyror och kvävebaser (de kemiska byggstenar som bygger upp DNA och RNA) – dvs två av de mest centrala ingredienserna för biologiska processer. Upptäckten, som görs möjlig genom NASA:s OSIRIS-REx, stärker idén att förutsättningar för liv har varit utbredda i hela solsystemet, vilket berättades i en NASA pressrelease den 29 januari 2025.
Forskare har identifierat 14 av de 20 aminosyror som livet på jorden använder för att bygga proteiner, samt alla fem nukleobaser som behövs för att lagra genetisk information i DNA och RNA. Detta innebär att Bennu-proverna bär på molekyler som potentiellt kan ha varit med och initierat de första stegen mot biologiska system. Även ammoniak och formaldehyd, båda viktiga för att bygga komplexa molekyler, upptäcktes i rikliga mängder.
Saltvatten – en nyckel till livets kemi
Bennu-proverna avslöjade också tydliga spår av vattenmiljöer. Mineraler som kalcit, halit och sylvit, vilka bildas när saltvatten avdunstar, har hittats i proverna. Detta tyder på att Bennu en gång hade långvariga salta vattenlösningar, som kunde skapa den ”kemiska soppan” där organiska molekyler interagerade och utvecklades. Liknande saltlösningar har tidigare observerats på himlakroppar som dvärgplaneten Ceres och Saturnus måne Enceladus – båda kandidater i sökandet efter liv utanför jorden.
Detta fynd är särskilt viktigt eftersom mineralerna i Bennu är exceptionellt välbevarade. Mineralet trona, som identifierades i dessa prover, är en nyhet i sammanhanget – det har aldrig tidigare hittats i rymdprover.
En jämn blandning av aminosyror
Ett fascinerande och ännu olöst mysterium är att Bennu-proverna innehåller lika mycket av båda ”spegelformerna” av aminosyror, den vänster- och högerhandade versionen. Livet på jorden använder nästan uteslutande vänsterhänta aminosyror, men varför det är så är oklart. Bennu-proverna antyder att jordens tidiga aminosyror kan ha startat med en jämn fördelning mellan vänster och höger. Detta leder till fler frågor om vad som styrde livets evolution på vår planet. Detta behandlas i videon ovan.
En tidskapsel från solsystemets början
Forskare menar att asteroider som Bennu fungerar som tidskapslar som bevarar material från solsystemets tidigaste dagar. Till skillnad från meteoriter, som ofta kontamineras av jordens atmosfär och miljö, har Bennu-proverna samlats in i sitt orörda tillstånd. Danny Glavin, ledande forskare vid NASA:s Goddard Space Flight Center, poängterar att många av dessa nya upptäckter inte hade varit möjliga utan en välkontrollerad provåterföring som OSIRIS-REx.
Det är intressant att jämföra dessa resultat med tidigare fynd på andra kroppar i solsystemet, som Ceres, där forskare nyligen upptäckte kolväteföreningar i de alifatiska grupperna – enklare, men viktiga organiska byggstenar som tros ha levererats av asteroider. De långsamma kollisionerna som anses ha spridit organiskt material till Ceres speglar de bredare teorierna om att asteroider som Bennu kan ha varit centrala för att förse unga planeter med livets basmolekyler. Läs mer om upptäckten av kolföreningar på Ceres i Auroras artikel: Livets byggstenar på Ceres: kommer de från rymden?
Framtiden för Bennu-forskningen
Medan forskarna nu firar dessa upptäckter, återstår många frågor. Varför finns liv bara på jorden, trots att förutsättningarna verkar ha varit utbredda i solsystemet? Jason Dworkin, projektforskare för OSIRIS-REx, beskriver det som ”den verkligt lockande frågan” som Bennu-proverna förhoppningsvis kan hjälpa till att besvara i framtida studier.
OSIRIS-REx har varit ertt framgångsrikt uppdrag, men detta är bara början. Med fler analyser väntade är det troligt att Bennu kommer att fortsätta att ge nya insikter om solsystemets och vår planets ursprung och livets mysterier.
NASA Live om resultaten
Torsdagen den 30 januari höll NASA en livesändning om de senaste forskningsresultaten kring Bennu:
OSIRIS-REx (Origins, Spectral Interpretation, Resource Identification, Security–Regolith Explorer) är en av NASA:s mest ambitiösa rymdsonder, utformad för att studera asteroiden Bennu – en kolrik kropp som tros härstamma från solsystemets tidigaste dagar. Sonden skickades upp 2016 och nådde Bennu 2018. Under två år kartlade den asteroidens yta, analyserade dess sammansättning och identifierade lämpliga områden för provtagning. I oktober 2020 genomförde OSIRIS-REx en framgångsrik provinsamling, och materialet återvände till jorden 2023, där det nu analyseras för att förstå solsystemets ursprung och livets byggstenar. Läs mer här: NASA OSIRIS-REx