
De senaste dagarna har tre spektakulära raketuppskjutningar fångat världens uppmärksamhet och markerat framsteg inom rymdteknologi och utforskning. SpaceX Falcon 9, Blue Origins New Glenn och SpaceX Starship Flight 7 visar på den växande rollen som moderna raketer spelar i utforskningen av rymden. Två av dem är nya jätteraketer som sätter standarden för framtidens kraftfulla och återanvändbara system, medan SpaceX arbetshäst Falcon 9 skickade två månlandare till vår närmaste himlakropp. Här följer en närmare titt på dessa uppskjutningar och deras betydelse.
Falcon 9:s uppskjutning med två månlandare
Den 15 januari 2025 genomförde SpaceX en uppskjutning med Falcon 9. Ombord fanns två månlandare från olika privata företag: Firefly Aerospaces ”Blue Ghost” och den japanska iSpace:s ”Resilience”. Dessa landare skickades mot månen för att utföra vetenskapliga experiment och teknologitester som förberedelse för framtida, större uppdrag på månen.
Blue Ghost” – en plattform för vetenskap
Det amerikanska flyg- och rymdföretagets Firefly Aerospace Blue Ghost är en högteknologisk landare som bär tio experiment från NASA. Dessa experiment syftar till att mäta strålningsnivåer, observera jordens magnetfält och undersöka månens miljö på detaljnivå (Läs mer i denna PDF från NASA). Med en vikt på cirka 330 kg är Blue Ghost en kompakt och effektiv plattform jämfört med de stora Apollo-landarna, som vägde över 15 ton.

Denna landare är en viktig del av Artemis-programmets mål att etablera en långsiktig närvaro på månen. Genom sina experiment kommer Blue Ghost att ge ovärderliga data för framtida bemannade expeditioner och utforskningsuppdrag. Blue Ghost har en maximal lastkapacitet om 150 kg och utformas alltså för att kunna skicka mindre speciallaster till valfri plats på Månen.
Resilience och mikrorovern Tenacious
Månlandaren Resilience, utvecklad det japanska företaget iSpace, skiljer sig från Blue Ghost genom att den inkluderar mikrorovern Tenacious. Denna lilla rover är med för att pröva tekniska lösniungar inför framtida, större månbilar och för att kunna fotografera såväl månlandaren som månens yta. En unik detalj med Resilience är att rovern bär det svenska konstverket The Moonhouse (The Moonhouse) av den svenske konstnären Mikael Genberg, vilket Aurora har skrivit om tidigare.

De två jätteraketerna som pekar mot framtiden
Samtidigt som Falcon 9 fortsätter att imponera med sin pålitlighet, håller två nya jätteraketer utvecklas: Blue Origins New Glenn och SpaceX Starship. Dessa raketer har utvecklats för att hantera större laster och längre resor än någonsin tidigare. De representerar ett teknologiskt språng som öppnar möjligheter för nya uppdrag, från att bygga baser på månen till att kolonisera Mars.
New Glenn är en enorm bärraket, större än SpaceX:s arbetshäst Falcon 9, med en kapacitet att lyfta upp till 45 ton till låg omloppsbana. Även om den är mindre än både Saturn V och SpaceX Starship, är den ett imponerande teknologiskt framsteg och en viktig del av Blue Origins framtida planer. Starship, som är den största raket som någonsin flugits, kan å andra sidan transportera upp till 150 ton och är utformad för att vara fullt återanvändbar.
Blue Origins New Glenn
Den 16 januari genomförde Blue Origin en lyckad uppskjutning av New Glenn, vilket markerar företagets inträde i ligan av tunga bärraketer för omloppsbana i rymden. (Blue Origins betydligt mindre, men fullt återanvändbara New Glenn har genomfört 27 lyckade flygningar, men ingen till omloppsbana). Med sin höjd på 98 meter, är New Glenn en återanvändbar raket som är designad för att minska kostnaderna för rymdresor. Dessutom är den avsedd för en mängd olika uppdrag, från satellituppskjutningar till bemannade resor till månen.

Även om boostern inte kunde landa på den avsedda pråmen efter sin första flygning, räknas testflygningen som lyckad. Raketen hade en last – Blue Ring Pathfinder – som är testutrustning för raketens lastsystem – vilken lossades från raketen enligt plan.
SpaceX Starship Flight 7
Starship Flight 7 genomfördes på kvällen (svensk tid) den 16 januari 2025 och en testflygning av SpaceX senaste version av Starship – Block 2, vilken är en rejäl utveckling från Block 1 som använts i de första sex uppskjutningarna. Bl.a. har Starship fått extra utrymme för bränsle, nya vingar och mycket mer. Tyvärr råkade själva Starship ut för problem och desintegrerade över Turks- och Caicosöarna i Västindien.
Bärraketen Starship Booster genomförde en precis flygning och kunde efter drygt 6 minuter fångas av Mechazillas s.k. chopsticks på samma vis som i Flygning nr 5.
Starship har en massiv kapacitet att transportera laster och människor till både månen och Mars.
En ny rymdålder driven av privata aktörer
Vi lever i en tid där rymdfarten inte längre domineras av stormakternas kapplöpning, utan drivs av privata företag med stöd från statliga rymdprogram. SpaceX, Blue Origin och andra privata aktörer utvecklar ny teknik och arbetar med både utforskning och kommersiell användning av rymden.
Samtidigt fortsätter Kinas statsfinansierade rymdprogram att göra framsteg. På några år har de byggt en bemannad rymdstation och landat fordon både på Mars och Månen. Andra regioner som satsar mer på rymdfart är ESA och Indien, och även Sverige planerar att snart skjuta upp satelliter från Kiruna.
Man kan säga att vi nu, år 2025, lever i den rymdålder som många trodde skulle börja redan med Apolloprogrammet.