Som nybliven amatörastronom med ett teleskop eller ljusstark kikare saknas inte tillfällen att bli hänförd. Månens kratrar, Saturnus ringar, stjärnhopar, galaxer och nebulosor – det finns bokstavligen oändligt mycket att fascineras av. Två av alla dessa oändligt många himmelsobjekt att fascineras av är de två galaxerna M81 och M82 i Stora björnen.
Det är två galaxer med vardera miljarder stjärnor, många lik vår egen Solen, vilka ligger nära varandra på stjärnhimlen. Båda galaxerna ligger på ungefär 12 miljoner ljusårs avstånd från oss. De ligger inte bara nära varandra på himlen när vi tittar på dom, men också så nära i rymden att deras gravitation påverkar varandra. Forskarna tror att M81 och M82 var nära att krocka för 600 miljoner år sedan och att de nu kretsar kring varandra; med en omloppstid kring 100 miljoner år!
Skillnader mellan M81 och M82
Trots att galaxerna ligger så nära varandra är de dock helt olika till utseendet:
- M81 är en typisk spiralgalax, och dess spiralarmar kan observeras genom teleskop med större diameter än 8 tum (20 cm).
- M82, ibland kallad ”cigarrgalaxen”, har länge klassificerats som en irreguljär galax, men senare studier har visat att även den kan klassas som en spiralgalax.
Så observerar du M81 och M82 – kikare, ljusföroreningar och tips
Ingen av galaxerna kan ses med blotta ögat, men en fältkikare räcker för att få en suddig skymt av dem. De ligger så nära varandra att de kan observeras samtidigt i samma synfält. Avståndet mellan deras centrum är cirka 0,5 grader, vilket motsvarar månens diameter.
Ljusstyrka och synbarhet:
- M81 är den ljusstarkaste av de två, med en magnitud på 6,9 – dock precis under den synliga gränsen för blotta ögat (ungefär magnitud 6 för en person med unga och friska ögon i mörker).
- M82 är svagare, med en magnitud på 8,4, vilket gör den svårare att se utan optiska hjälpmedel.
Val av kikare
En klassisk handkikare för astronomi är en 7×50 kikare, vilket betyder att den har 50 mm ljusöppning och en förstoring på 7 gånger. Detta är en bra balans för att observera natthimlen utan stativ.
Jämfört med en typisk fågelkikare (som ofta har 42 mm linser) samlar en 7×50 kikare in mer ljus, vilket gör det lättare att se svaga objekt. En kikare med högre förstoring än 7 gånger ger en mer detaljerad bild, men blir svårare att hålla stabil utan stativ, vilket kan göra det ansträngande att observera.
Ljusföroreningars påverkan på observationen
Hur mycket du kan se med en 7×50 kikare beror inte bara på optiken, utan också på hur mörk himlen är. Observera att de uppskattade gränsmagnituderna gäller punktformiga objekt (stjärnor), medan diffusa objekt som galaxer kan vara svårare att urskilja – särskilt i ljusförorenade områden.
- Stadshimmel (exempelvis Göteborg): Objekt synliga ner till cirka magnitud +9 till +9,5, men M81 är svår att se. För att observera galaxerna tydligare behövs en mörkare himmel.
- Landsbygdshimmel (mindre ljusföroreningar): Under en mörk landsbygdshimmel blir M81 och M82 synliga i kikare, med detaljer som kan anas vid stadig hand.
- Extremt mörk och klar himmel (exempelvis Maunakea på Hawaii eller Helagsfjällen i Härjedalen en stjärnklar augustinatt): På riktigt mörka platser träder galaxerna fram ännu tydligare – du kan då se M81 som en diffus ljustonad skiva och ana M82 som en avlång form.
Förstoring spelar också en roll. En 10×50 kikare kan ge något bättre förutsättningar att se M81, medan en 8×40 eller 8×42 kikare kan vara ett bra alternativ för äldre observatörer eftersom de passar bättre för ögats pupillstorlek.
För bästa observationer är det alltså viktigt att välja en plats med så lite ljusföroreningar som möjligt.
Hitta M81 och M82 på stjärnhimlen
Det krävs ingen avancerad stjärnkarta för att hitta M81 och M82. De befinner sig högt på himlen i Stora björnen, nära den del av stjärnbilden vi kallar Karlavagnen. På kartan nedan ser du delar av Stora björnen och Karlavagnen särskilt utmärkt. Längst till vänster syns Polaris (polstjärnan) i Lilla björnen.
- Börja med att identifiera Karlavagnen på himlen.
- Leta upp de två ljussvaga stjärnorna Upsilon Ursae Majoris (υ Ursae Majoris) och Fi Ursae Majoris (φ Ursae Majoris) i Stora björnen.
- Följ en linje mellan dessa stjärnor i riktning mot Polaris (Polstjärnan). På cirka en tredjedel av avståndet hittar du galaxerna.
Om du använder en fältkikare med cirka 5 graders synfält räcker det att röra dig två synfältssteg från υ Ursae Majoris för att upptäcka galaxerna.
Med ett teleskop: börja med ett okular med lägst förstoring och stort synfält. Rikta in teleskopet med hjälp av sökaren enligt bilden nedan. Titta därefter med teleskopets okular och med lite tålamod hittar du snart galaxerna!
Stora björnen är synlig året runt från våra nordiska breddgrader. Nu i februari ligger stjärnbilden bra till, högt på himlen i Nordost på kvällen.
Så nästa gång du står under en klar natthimmel, ta fram kikaren, följ Karlavagnen och upplev två galaxer i samma synfält. Tänk dig – två galaxer, som vår egen galax Vintergatan, fångade i en enda bild. Det är magiskt. Och nu kan du kalla dig amatörastronom.
För fler observationstips se kategorin Aurora -> Amatörastronomi -> Observationstips i Aurora.
